lördag 3 december 2016

söndagen den 4 december








Nalle Puh och hans vänner



Eftersom det var söndag och ingen skola för Esmeralda och Elliot så sov de lite längre. De hörde tant Eva stöka i köket och efter en stund kände de lukten av kaffe. Kaffe smakar inte gott men luktar väldigt gott.
 Elliot och Esmeralda smög ner till köket i pyjamas. Bordet var dukat och mitt på det stod adventsljusstaken. Den var vit och hade en snögubbe i mitten och röda krumelurer på sidan.
-   Men godmorgon sjusovare, skrattade tant Eva. Har ni sovit gott?
-   Ja, sa Elliot och gäspade, men det är inte lätt att ..
-   Att, avbröt Esmeralda och blängde arg på honom. Att gå upp på morgonen.
-   Nej, men idag kunde ni ju sova lite längre, svarade tant Eva medan hon rörde i en stor gryta på spisen. Det finns varm choklad, skinkmacka och tomtegröt.
-   Tomtegröt?
-   Ja, det är ju Harrys favorit.
När farbror Harry hade kommit och satt sig så fick Elliot tända det första ljuset.   Det var lite svårt för honom med tändaren så tant Eva hjälpte till. Esmeralda tände det andra ljuset och så åt de tomtegröt och skinkmackor och drack varm choklad så det nästan sprutade ur öronen på dem.
-   Tänk att det redan är andra advent, sa tant Eva och bredde senap på en skinksmörgås.
-   Vad ska ni göra idag barn? undrade farbror Harry.
-   Eftersom det är snö så går vi väl till Himlabacken och åker kälke, pulka eller snowracer, svarade Esmeralda.
Elliot som hade munnen full med gröt sa inget men nickade ivrigt.

Och så blev det. Efter frukosten borstade de tänderna och klädde på sig. Esmeralda tog tights, termobyxor, sin vinterjacka och varma vantar, en mössa och en lång halsduk. På fötterna hade hon sina pälsfodrade kängor. Elliot tog på sig mjukisbyxor, en långärmad t-shirt och sin overall. Ja, han hade ju också vantar och mössa förstås för det måste man ju ha på vintern.

 När de kom till Himlabacken var det redan fullt med andra barn och några vuxna. Elliot och Esmeralda åkte tills farbror Harry och tant Eva kom förbi och sa att det var dags att gå hem och äta mellanmål.
-   Bara en sista gång? sa Elliot.
-   Ja, en sista gång, skrattade farbror Harry. Det ser ut att gå riktigt fort även om ni inte har några renar.
-   Hur menar du? Esmeralda förstod ingenting.
-   Bry er inte om vad han säger, skrattade tant Eva. Iväg med er nu så går vi hem sedan.


Till mellanmål åt de varsin smörgås, drack mjölk och tog en frukt. Farbror Harry åt tomtegröt som var kvar sedan frukosten men barnen kände att nu fick det var nog med gröt på ett tag.
 Eftersom de var ganska trötta efter att ha åkte nerför backen och sedan släpat  kälken hela vägen upp igen så satte sig Elliot och Esmeralda i soffan i TV-rummet och spelade på sina iPads medan farbror Harry och tant Eva läste tidningar.

-   Vad säger ni om att vi köper pizza till middag idag?
-   Ja, sa Elliot, det tycker vi om. Nästan lika mycket som pytt i panna.
-   Jag hämtar lappen där det står vilka sorter som finns, sa farbror Harry medan han vek ihop tidningen han just läst.
De bestämde sig för en familje kebabpizza och efter maten så sov Elliot och Esmeralda en stund och sedan var det dags för Äventyrsdags på TV:n.
-   Ni kanske är så trötta att ni inte orkar med någon saga ikväll? frågade farbror Harry när programmet var slut.
-   Klart vi orkar en saga, sa Esmeralda och blinkade till Elliot.
-   Ja, vi har ju sovit en stund redan och jag är så nyfiken på i vilken saga vi ska hamna i inatt, sa Elliot.
-   Ja, skrattade tant Eva, men det heter vilken saga ni ska få höra ikväll inte i vilken saga vi ska hamna inatt.
-   Jo men vi, började Elliot.
-   Jo men nu ska vi borsta tänderna nu, sa Esmeralda och tog tag i Elliot och drog honom med sig uppför trappan.
-   Elliot, jag har ju sagt till dig att du inte får berätta om vad som händer när vi ramlar in i sagorna.
-   Men varför inte det?
-   Jo du vet, tant Eva och farbror Harry har ansvaret för oss nu när mamma och pappa är borta och de kan bli rädda och tro att något farligt ska hända oss.
-   Får jag inte ens säga något till Zebbe?
-   Nej, du kan inte ens säga något till din kompis Zebbe. Det är vår hemlighet.

När barnen hade krupit ner i sina sängar så kom farbror Harry med den stora sagoboken. Elliot hade som vanligt Meus med sig i sängen.
-   Ikväll tänkte jag läsa sagan om Nalle Puh och hans vänner ,
-    sa farbror Harry medan han slog upp boken.
-   Nalle Puh, sa Elliot och log med hela ansiktet. Då kommer nog Meus och bli glad när han får träffa Kanin.
-   Ja det har du nog rätt i skrattade farbror Harry och så började han läsa sagan om Nalle Puh och alla hans vänner i Sjumilaskogen.

När Elliot och Esmeralda kom till Sjumilaskogen stod herr Bartolomeus och väntade på dem. Han verkade otålig och tittade hela tiden på sin klocka.
-   Så lång tid det tog! sa han och började springa.
-   Men vänta, vad är det som har hänt, flämtade Esmeralda medan hon och Eliot försökte springa efter honom.
-   Har inte tid att förklara, skriker herr Bartolomeus. Det kan handla om sekunder.
Elliot och Esmeralda springer så fort de kan men om du någon gång har sett en kanin springa så förstår du att det nästan är omöjligt att springa ikapp med en.
 Till slut kommer de fram till en strand där det står en stor honungsburk. Runt honungsburken står alla de andra figurerna som bor i Sjumilaskogen. De gråter och snorar.
-   Vad är det som har hänt? frågar Esmeralda igen.
-   Nalle Puh är borta, svarar Tiger och Nasse i mun på varandra.
Sedan gråter de och gråter.
 Så börjar de berätta att de spelade fotboll och att de sparkade iväg fotbollen och att alla letade efter bollen och så plötsligt hörde de Nalle Puh skrika på hjälp.
-   Alla sprang till honungsburken och då såg vi bara hans tröja ligga här, sa Tiger och snörvlade medan han pekade på tröjan som låg bredvid honungsburken.
-   Men han är död nu, sa Ior.
-   Det är så tråkigt, grät Nasse.
-   Nu är hans tröja det enda vi har kvar av honom, suckade Kängu.
-   Betyder det att vi aldrig får se Nalle Puh igen, frågade Elliot.
-   Kanske, kanske inte, sa Uggla. Vi sprang till hans hus för att se om han hade gått hem, men där fanns han inte.
-   Han måste vara död, annars skulle han ha varit här, förklarar Ior.

 De trodde alla att Nalle Puh hade drunknat eller blivit uppäten av hajar. Men Nalle Puh såg dem från ön, dit han hade simmat för att hämta bollen. Han ropade på dem men de hörde det inte.
-   Hallå, jag har hittat bollen, ropade han och viftade glatt med bollen.
De andra grät och grät.
-   Titta, sa herr Bartolomeus, det ligger en flaska vid strandkanten.
De sprang fram till flaskan. Esmeralda tog upp den och drog ur korken.
-   Vad står det, frågade Ru.
-   Det står, sa Uggla och lämnade över innehållet till Esmeralda, kanske är det bäst om du läser.

Esmeralda läste:
Hej den som hittar det här lövet!
Jag är på en öde ö och marken är väldigt kall. Jag fryser för att jag inte har kläder på mig så om någon försöker komma hit kan det vara hel omöjligt. Men om någon kan, ta med min tröja.
Hälsningar
Nalle Puh

-   Ja det var just ett elände, sa herr Bartolomeus och blängde på Elliot och Esmeralda. Om ni ändå hade skyndat er lite.
Plötsligt hör Elliot något. Han tittar ut över havet och får syn på Nalle Puh som är på ön.
-   Är det när Nalle Puh, säger han och pekar mot ön.
Alla tystnar och tittar.
-   Ja, det är det men hur ska vi komma dit?
-   Jag vet, sa Kanin. Kan inte du hoppa dit med din svans Tiger?
-   Jo, det kan jag göra.
Och så tog han sats och hoppade ändå fram till ön.
-   Åh, just snyggt, sa herr Bartolomeus. Nu har vi inte en utan två att rädda.
-   Jag tycker om Tiger, sa Elliot. Han är rolig och skuttig.

De funderade och funderade och till slut kom de på att de skulle bygga en båt. För att kunna göra det behövde de saker att bygga med.
-   Vi får dela upp oss och leta efter saker, sa Kanin. Vi behöver trä, löv, grenar, jord och honung. Nasse får hämta trä och löv, Uggla får hämta rep och jag Kanin hämtar skålar som vi kan lägga honungen i. Esmeralda och Elliot får sätta ihop båten.
Så vännerna gick åt olika håll och hittade löv, pinnar och lite metallrör i marken. När de hittat tillräckligt med saker samlades de vid stranden igen.
-   Jag hittade tistlar som jag ofta brukar, sa Ior glatt.
-   Här är … en stor … gren, pustade Nasse.
Sedan började de bygga båten. Det tar många timmar men till slut är båten klar. De puttar ner den till vattnet och så ror de sakta över till ön.
 Nalle Puh och Tiger har klättrat upp i ett träd och väntar på dem och blir så glada när de andra äntligen kommer fram. De kramas och kramas men till slut harklar sig herr Bartolomeus och säger:
-   Ja, kära Puh, kanske kunde du berätta vad som egentligen hände.

 Och då börjar Nalle Puh berätta att han letade efter bollen när han hittade en honungsburk och då blev han naturligtvis sugen på lite honung. Eftersom burken var så stor ramlade han i den och av honung blir man förfärligt kletig så han gick ner till havet för att tvätta sig.
 Då kom det en haj som åt upp honom. Som tur var tyckte hajen inte om honung så den spottade ut honom och han landade på ön.
-   Oj, sa alla, var du inte rädd?
-   Jo, sa Nalle Puh men mest blev jag trött och då somnade jag och drömde mardrömmar.
 Och så berättar Nalle Puh att han drömde att det var en massa varelser som sa till honom att de kunde hjälpa till. När Puh frågade hur så berättade en av dem att han var vän med en haj och kunde prata hajspråk.
 Då får han syn på fotbollen bakom en lövhög men såg inte fällan som var framför honom. Han ramlar ner i fällan och det är kolsvart i hålet och han åkte längre och längre ner.
 När falluckan öppnade sig så föll han rakt ut i rymden. Han skrek och skrek men som tur var kom en rymdraket och räddade honom. Rymdraketen släppte av honom vid hans hus men då han öppnar dörren så är det 98 tjuvar därinne. En av tjuvarna hotade med att skjuta honom i magen.
-   Men då kom alla ni och räddade mig, tack, sa Nalle Puh.
-   Åh, kära nån, sa Nasse, varsågod.
-   Tack för att ni räddade mig, sa Nalle Puh igen. 
- Ingen orsak men du är ju naken, sa Ior till Nalle Puh.
-   Vi tog med dina kläder, sa Nasse.
- Vi får inte glömma bollen, sa Nalle puh.
Sen åkte de tillbaka till Sjumilaskogen med båten och allt blev bra och de levde lyckliga i alla sina vackra dagar.

Av 3 blå höstterminen 2016


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar