söndag 18 december

                                     

Hans och odjuret

Söndag den 18 december.

Esmeralda och Eliot har precis ätit frukost på Gothia Towers för att fira fjärde advent. Och nu ska allihopa åka till Liseberg och Esmeralda var taggad på att äntligen få åka Helix.

När de sedan kom tillbaka efter en lång dag på Liseberg så gick de till Gothia Towers. När de var där så skulle dom åka upp till hotell rummet. När de kommit till hotellrummet så skulle farbror Harry berätta en saga. Esmeralda kunde inte vänta så hon tvingade farbror Harry att berätta sagan i hissen. Esmeralda hade valt sagan ”Skönheten och odjuret”.

- Det var en gång... sa farbror Harry.

Farbror Harry hann bara börja berätta sagan innan Esmeralda, Elliot och Meus sögs in i berättelsen.

 Elliot blev rädd och tittade snabbt runt omkring sig. Det enda Eliot såg var en massa skog och ett hus. Det var mörkt, träden var stora, huset var gammalt och det kändes som en skräckfilm. Esmeralda försökte lugna ner Elliot. Men Elliot hade Meus som lugnande honom lite.

- Ta det lugnt Elliot, det är bara skogen och det är bara Farbror Harry som berättar så de är inte på riktigt det här läskiga, sa Esmeralda.

 Då så såg dr en kille som var ledsen. De gick fram till honom och frågade vad som hade hänt och han berättade att han hette Hans och han berättade vad som hade hänt och han hade pengaproblem. Han hade brunt hår, gröna ögon och var snygg men han hade trasiga kläder.

Hans fortsatte berätta:  Jag hade precis fått reda på att min pappa var sjuk och att han behövde medicin som inte fanns i byn så jag var tvungen att rida till byn Ösele. Så jag tog min häst och red in i skogen. När jag kommit en bit in i skogen så tänkte jag att slå läger men jag frös så jag tände en brasa. Senare på kvällen så hörde jag ett ljud och min häst blev rädd och sprang iväg, så jag gick efter min häst för att leta efter honom. Då kom jag till en stuga, mitt i skogen vid en sjö. Jag knackade på dörren. Då hörde jag någon som kom och då öppnade en konstig figur som hade grisnäsa, elefant öron, knorr och tovigt hår.

- Vad gör du här? Och vem är du? sa hon.

- Jag letar efter min häst, har du sett den? svarade jag.

- Nej jag har inte set någon häst, men du får komma in och värma dig, sa hon ganska elakt.

- Ja tack, sa jag då. När jag kom in så var de ett rum som var fullt av godis. Då tog hon mig i armen och slängde in mig i ett rum.

- Hjälp, varför slänger du in mig i ett rum? skrek jag då.

- För att ingen ska hitta mig, sa hon.

- Vad heter du? frågade jag.

- Jag heter Greta, sa hon.

- Okej, sa jag.

- Vad heter du? sa Greta.

- Jag heter Hans, sa jag. Men varför gör du så här mot mig?

- För att jag är en prinsessa som alla jagar för att jag är annorlunda och för att jag är djurlik, sa Greta.

- Men jag lovar att inte säga till någon, sa jag.

- Men jag måste ha kvar dig ett tag i alla fall, sa Greta.

- Men min pappa är sjuk så jag måste vidare till byn Ösele för att skaffa medicin, sa jag.

- Ja men jag litar inte på dig, sa Greta elakt.

Jag började gråta. Sen somnade jag. När jag vaknade så var de koppar, tallrikar, bestick och ljusstakar som levde och gick på mig. Jag blev rädd.

- Det var på tiden att du vaknade, för att frukosten är klar för länge sedan, sa ljusstaken.

- Okej, sa jag osäkert.

Jag kollade runt och såg att att alla hade ögon.

- Hej, sa en liten tekopp.

- Hej, sa jag med en lite darrig röst.

- Du får ta på dig de här för du ska äta middag med Greta ikväll, sa ljusstaken.

- Okej, sa jag.

Senare på kvällen så bytte jag om som jag blev tillsagd och så kom ljusstaken och hämtade mig.

-       Kom nu, Greta väntar på dig, sa ljusstaken.

Jag gjorde som jag blev tillsagd och kom till hennes vardagsrum av godis. Det var ett långbord med en massa mat med en ljusstake mitt på bordet med tre ljus i som brann. På andra sidan bordet satt Greta.

- De var på tiden att du kom, sa Greta.

- Förlåt men ingen kom och hämtade mig och jag var inlåst i ett rum, sa jag lite argt.

- Ja men jag bad ljusstaken att hämta dig och han är inte så snabb, sa Greta.

 Och så åt vi maten. Det var kyckling, potatis, kött och massa andra grejer sedan så var de efterrätt och då så fick vi pudding, glass och mycket annat gott. Sen efter vi hade ätit den goda middagen så sa Greta:

- Nu ska vi dansa.

- Okej, sa jag.

Som om jag inte kunde säga nej.

 När vi dansade så var de som vi flög fram och jag blev kär i Greta. Sen så bara försvann Greta. Jag gick och kollade runt och hittade en blomma som flög omkring. Jag hittade Greta som satt och tittade på den flygande blomman.

- Den ska jag ge till min stora kärlek, sa Greta.

- Vem är din stora kärlek? sa jag frågande.

- Jag vet inte, sa Greta.

Egentligen ljög Greta hon höll kvar mig för att jag var snygg, för hon var kär i mig och att jag var snäll, söt och trevlig men hon var inte snäll mot mig så hon var rädd att jag skulle hata henne.

 Vi båda hade gått och lagt sig men Greta kunde inte sova, hon tänkte att hon skulle till Ösele och hämta medicinen som jag behövde. Hon gick ut ur stugan och gick mot Ösele. Hon hade en svart kappa så att ingen såg vad hon var. När hon kom fram till Ösele så gick hon in i en affär och där hittade hon medicinen så hon köpte den.

 När hon hade kommit halvvägs tillbaka kom det två vakter springandes bakom Greta. Greta började springa.

-       Stopp i lagens namn! skrek en av vakterna.

 Greta bara sprang och sprang, plötsligt så tog en av vakterna tag i hennes arm.

- Får vi se dit ansikte? sa en av vakterna.

- Helst inte, för att jag har en massa finnar, sa Greta.

- Men vi måste se dit ansikte, sa vakten.

Vakterna tog tag i Gretas kappa och drog av kappan så man såg ansiktet. Vakterna blev rädda och gjorde äckliga grimaser men de tog tag i Greta och förde henne till slottets kammare.

 Jag vaknade och märkte att Greta var borta och gick ut och letade efter henne. Jag hittade en stig och jag följde den jag kom till en skylt där de stod Ösele. Jag hittade Gretas kappa, jag förstod att Greta var i fara! Jag såg färska fotspår och följde dem. De gick till ett slott, det var låst så jag knackade men då kom det en vakt.

- Vad gör du här? sa vakten argt.

- Jag letar efter min vän, sa jag.

 Men vakten var arg och kastade ut mig och medan han kastade ut mig så såg jag henne och där satt Greta och grät, jag tyckte synd om henne. Jag visste att jag inte skulle få ut henne om jag fråga så när vakten släppte mig så tog jag hans nycklar utan att han visste det.

Jag smög in i slottets kammare.

- Greta, Greta, sa jag.

- Ja, sa Greta.

- Jag ska få ut dig där ifrån, sa jag.

Jag såg på Greta att hon blev gladare och hon trodde nog att hon skulle får sitta där hela sitt liv.

-       Så där, sa jag.

När jag hade öppnat dörren så slängde Greta sig över mig och gav mig en kram.

- Vi bodde nog gå nu för snart kommer nog vakten, sa jag.

- Du har nog rätt, sa Greta.

Vi sprang ut byn, när vi kom till skogen så undrade jag var Greta gjorde i byn.

- Vad gjorde du i byn? sa jag.

- För att ge dig den här, sa Greta.

Hon gav mig en flaska som var brun och hade vit kork. Jag läste på den och de stod " medicin till influensan ". Jag blev så glad så att jag kramade om Greta, då tänkte jag på att Greta egentligen inte var så elak. Jag började faktiskt gilla Greta.

 När vi kom tillbaka till stugan så gick Greta någon stans, jag visste inte var men när hon kom tillbaka så hade hon tyglat en häst och gav mig tyglarna.

- Varför ger du mig hästen? sa jag.

- För att du måste rädda din pappa, sa Greta.

- Tack så mycket Greta, sa jag. Sen så kastade jag mig över Greta och pussade henne och då hände de. Det började glittra och allt blev ljust, jag var tvungen att blunda och när jag tittade var hon där. En jätte snygg och söt prinsessa, med långt blont hår, rosa klänning, fina ögon och fin näsa. De var Greta, hon hade förvandlats till en prinsessa. Jag var så kär i henne så jag red till min pappa och gav honom medicinen och han blev frisk och så flyttade jag och Greta till stugan vi sjön för att ingen visste hur hon såg ut. Några månader efter så gifte sig Greta och jag.

När han hade berättat klart så såg Esmeralda och Elliot på honom och funderade.

- Varför är du ledsen då? sa Esmeralda.

- För att jag så nervös för bröllopet, vi har inga brudtärnor och bestmans , sa Hans.

- Men jag kan vara brudtärnan och Elliot och Meus kan vara bestmäns.

- Ja, vilken bra idé sa Hans glatt.

 Greta stod beredd för att gå in i kyrkan, hon bar en lång vit klänning med spets. Esmeralda stod tätt bakom och väntade på att alla skulle gå in. Orgeln startade, pianot startade och Esmeralda såg hur nervös Greta blev. Portarna öppnades sedan, Greta gick in och Esmeralda bakom. När Greta såg Hans framme vid altaret så försvann all nervositet. Esmeralda gick vackert bakom och höll upp Gretas klänning.

När de kom fram till altaret så började prästen prata.

- Greta tager du Hans till din äkta make tills döden skiljer er åt? sa prästen.

- Ja, skrek Greta.

Prästen hann bara säga "Hans" innan han sa ja.

Efter resten så kysstes Hans o Greta och Esmeralda och Elliot tittade fort bort.

Sedan sögs Esmeralda och Elliot ut ur berättelsen igen.

 När farbror Harry berättade klart sagan så hade Esmeralda och Elliot somnat och farbror Harry hade burit dom till sina sängar. Farbror Harry tyckte de sov så sött så att han gick ner till receptionen och beställde frukost på rummet till morgonen. När farbror Harry kom till rummet så la han sig också i sängen och så sa det pang så sov han också.

Skriven av Wiola Magnusson och Emma Uhlin Stenholdt