måndag 19 december

Julklapparna som försvann

Det är måndag den 19 december. Esmeralda vaknar och tycker det är svår att komma upp ur sängen. När Esmeralda kommer ner ser hon att frukosten är framdukad. Eliot och Meus sitter redan vid bordet och väntar. Just idag får Esmeralda och Eliot saffransgröt som tant Eva hade gjort. Just idag har Eliot extra bråttom för det är leksaksdagen. Han slänger i sig frukosten och börjar tjata på Esmeralda att hon ska skynda sig.

-   Kom nu då! sa Eliot

-   Jag är inte klar! skrek Esmeralda.                                                                                                                   

Till slut kommer Esmeralda ner till hallen och de åker till skolan.

Nu kommer farbror Harry och hämtar Esmeralda och Eliot. När de kommer hem så står det varm choklad och lussekatter och väntar på dem. De sätter sig i soffan och väntar på att julkalender ska börja. Eliot tycker om julkalendern i år för att den handlar om snälla tjuvar. Farbror Harry kommer och säger att det är tid för en ny saga. De gör sig iordning och läger sig i sängen och väntar på att farbror Harry ska komma. Farbror Harry kommer och säger att sagan som de ska läsa idag heter julklapparna som försvann.

-    Jag har aldrig hört talas om den sagan innan,sa Esmeralda.                                                   

Nu har farbror Harry berättat klart. Esmeralda och Eliot håller på att somna. Ett plötsligt ljus kommer.

 Esmeralda, Eliot och herr Bartolomeus står plötsligt i skogen utanför ett hus.

Det kom rök ur skorstenen och det kom en underbar doft ur fönsterspringan. Det luktade jul. Det var tomtemor, som höll på att baka pepparkakor. Herr Bartolomeus gick fram till dörren och knackade på. Då kom en av tomtebarnen och öppna dörren. Herr Bartolomeus frågade om de fick lov att komma in. Han frågade pågrund av att de frös. Tomtebarnet sprang och frågade tomtemor. Tomtemor kom och sa att de fick lova att komma in och var välkomna att stanna över natten. De gick in och tackade så mycket. Esmeralda ser att alla är uppjagade. Hon tror att det beror på att det bara är fem dagar kvar till julafton.

-   Varför kommer aldrig pappa? Han har ju varit i tomteverkstaden nästan hela dagen, sa en liten tomteflicka med långt ljust hår.

-   Du vet väll hur mycket han har att göra. Han måste ha klart alla julklapparna till julafton, men jag tror att han är här när som helst, svarade tomtemor.                                                                                         

Just då var det någon som tog i dörrhandtaget och in kom tomtefar och tre små nissar.

-   Oj vad det snöar! I år får vi en riktigt vit jul, sa tomtefar.

-   Det är bra med mycket snö för då blir det lättare för renarna att dra släden med alla klappar, sa en av nissarna.

-   Har du gjort klart kälken till Åke?  fortsatte nissen.

-   Vem år Åke? sa tomtemor.

-   Det är en liten kille, som har varit mycket sjuk men som mår bra nu, sa tomtefar.

-   Jag är klar med alla klapparna. De ska bara slås in men det gör vi imorgon. Då får vi hjälp av alla nissar, sa tomtefar.

-   Vi kan också hjälpa till med att slå in klapparna, sa herr Bartolomeus.

-   Det får ni gärna göra, sa tomtemor.

-   Just det, det här är herr Bartolomeus, Esmeralda och Eliot,s a tomtemor.

-   Nu ska vi äta tomtegröt och sedan ska vi gå och lägga oss, för det är en lång dag imorgon, sa tomtemor.       

Näst dag efter frukost gick tomtefar, nissarna, herr Bartolomeus, Esmeralda och Eliot ut till tomteverkstaden för att göra klart.

-    Jag kommer och hämtar er när det är dags för lunch, sa tomtemor.                        

-    Ja då är vi nog klara, sa tomtefar.              

Efter fem minuter rycktes dörren upp och in kom tomtefar, herr Bartolomeus, Esmeralda,Eliot och tomtebarnen.

-     Julklapparna är borta! skrek de i munnen på varandra.

-   Vad då borta? sa tomtemor.

-   Alla julklapparna är försvunna. Det måste vara tjuvar,som har tagit dem,sa tomtefar.

-   Du får höra med renarna ifall de har hört något, sa tomtemor. (Tomtarna kan nämligen prata med djur).

-   Det har jag redan gjort. De hade hört ljud från verkstaden, men de trodde att det var jag, sa tomtefar.

-   Vad ska vi ta oss till. Det är ju julafton om fem dagar, så några nya klappar hinner vi ju inte göra.

Tomtefar var alldeles förtvivlad. Tomtemor la sin hand på honom och försökte trösta honom.

-     Jag vet vad vi gör. Vi åker till ekorren och frågar ifall har sett något. Han är så nyfiken så han har reda på det mesta som händer här i skogen, sa den minsta nissen.

-   Bra förslag, sa tomtefar och valde ut tre nissar, som skulle följa med honom.

-     Får vi också lov att följa med? sa Eliot.

-   Det är klart. Vi kan behöva hjälp att ta fast tjuvarna, sa tomtefar.

Tomtefar, nissarna, herr Bartolomeus, Esmeralda och Eliot satte sig i släden och så bar det av i rasande fart. Renarna sprang så fort de kunde.

 Efter en stund var dem framme vid den stora granen där familjen  Ekorre bodde. Ingen hade sett något konstigt.

-     Har det hänt på natten har vi inte sett eller hört något för då sover vi. Du får fråga någon som är vaken på natten, sa mor Ekorre.

-   Vem då? frågade tomtefar.

-   Jag tycker ni ska fråga ugglan, sa far Ekorre.

-   Var hittar jag henne? sa tomtefar.

-   Om ni åker rakt fram och sedan tar till vänster vid den stora tallen, så ser ni en jättestor gran. Där bor mor uggla, sa Ekorren.

-   Tusen tack, sa tomtarna.                                                                                                                              Efter en liten stund var de framme vid ugglans bo. De kunde se henne där hon satt högt uppe i granen. De ropade på henne, men hon tycktes inte höra dem.

-   Ser ni inta att hon sover, sa herr Bartolomeus.

-   Då får vi ropa högre, sa tomtefar.                                                                                                             De ropade så högt de kunde.

-   Det var ett fasligt oväsen ni för. Vad vill ni? sa ugglan.

-   Vi undrar om mor Uggla har sett några gå förbi här med massa julklappar. Det har nämligen varit tjuvar hemma hos oss i Tomtebo och tagit alla julklappar, som vi skulle dela ut om fem dagar på julafton, sa tomtefar.

-    Så förfärligt! Får inte barnen några julklappar om fem dagar då? sa ugglan.

-   Nej det får de inte ifall vi inte hittar dem, sa tomtefar.

-   Vänta lite! Jag såg faktiskt några konstiga typer, som gick förbi i här i natt. De drog en släde fullastad med saker, sa ugglan.

-   Det var nog tjuvarna. Vet du vart de tog vägen? frågade tomten.

-   Nej, det såg jag faktist inte, för just då fick jag syn på en fet sork, som jag knep. Men det finns en liten brun stuga längre in i skogen, där ska det bo några märkliga typer har jag hört sägas, sa ugglan.                                                                                                                                                   Tomtarna tackade ugglan och sa att de skulle försöka hitta stugan. När de hade åkt ett stycke fick de se en liten brun stuga.

-   Jag smyger mig fram till stugan och kikar in genom fönstret, sa Esmeralda.

-   Ja gör du det, men var försiktig för det kan vara farligt, sa tomtefar.                                                       Esmeralda smög fram och tittade in, men hon kunde inte se några tjuvar. Däremot såg hon alla julklapparna.

-   Kom fort här finns inga tjuvar, men alla julklappar är här, skrek Esmeralda.                                                 Alla tomtar skyndade sig in. Huset  var verkligen tomt på folk men alla klapparna låg utspridda på golvet.

-   Undra var de är och vad som har hänt, sa tomtefar. Nu samlar vi ihop alla klappar och så skyndar vi oss hem.                                                                                                                                                    När tomtarna kom till utkanten av skogen mötte de Jösse Hare,som berättade för dem att han hade hört en polisbil på långt håll och samtidigt sett tre personer springa så fort de kunde åt motsatta håll.

-   Där har vi nog förklaringen, sa herr Bartolomeus.                                                                                                        Undrar ni hur det gick för barnen, om de fick några julklappar? Jo då, alla barnen fick sina klappar på julafton och alla blev väldigt glada. Lilla Åke tyckte att kälken var den finaste kälken han hade sett. Undrar ni också hur det gick för tjuvarna? Det är det ingen som vet eftersom de aldrig visat sig igen.                                                          

Av: Felicia och Lukas , årskurs 6 höstterminen 2016