måndag 12 december

Snövit och de nio dvärgarna

Det luktade nybakat in i från köket.

Elliot och Esmeralda sparkade av snön från kängorna och klev innanför tröskeln.

I köket stod Eva med en plåt i handen, fullt av lussekatter.

Harry satt vid bordet och läste kvällstidningen när han upptäckte att barnen klev in.

- Hur har skoldagen varit? frågade Harry.

Elliot skrattade.

- Vi åkte pulka och jag tävlade mot Torbjörn i min klass.

- Oj, gick de illa? sa Eva och tittade på hans högra kind.

Han log.

- Allt är lugnt med mig.

 Efter kvällsfikat la sig Elliot och Esmeralda i sängen.

Harry satte sig på sängkanten och började som vanligt läsa en saga ur den tjocka boken.

- Det var en gång en drottning som satt vid sitt fönster och sydde. Hon stack sig i fingret och tre droppar blod föll på snön utanför. Hon önskade sig ett barn så vitt som snö så rött som blod och ett hår svart som ebenholts, börjar Harry.

Kort därpå somnar barnen.

 När de vaknar ser det inte ut som vanligt. Inte de vinröda gardinerna, inte den varma dubbelsängen. De känner kall tjock snö packa ihop dem som små russin. Esmeralda och Elliot kravlar sig upp och tittar sig omkring efter första bästa stuga. Några meter ifrån dom såg dem en liten trästuga som var riktigt fint pyntad inför julen.

De knackade på.

På andra sidan dörren stack sex små dvärgar fram.

- Vilka är ni? sa en dvärg med någon grön huvudbonad.

- Jag heter Esmeralda och det här är min lillebror Elliot, sa hon.

- Vi vet inte riktigt var vi är, säger Elliot och stammar.

Efter lång tids pratande så kommer de fram till att de är i sagan om Snövit efter att farbror Harry läste den igår kväll. Dvärgarna tycker att syskonen är lite virriga så de frågar om de fick bjuda lite på fika. Esmeralda och Elliot nickar belåtet och de rör sig in till köket.

I köket stod Butter med kolsvarta bullar och mjöl i hela ansiktet.

- Men vad har du gjort nu? säger Toker.

- Det gick inte som förväntat, säger Butter surt och går därifrån med klampande steg.

- Som tur är så har jag några kattelössor kvar sen igår, säger Glader.

Glader tar fram 2 stora tallrikar med kringliga gula bullar på.

Elliot och Esmeralda tittar förväntansfullt på bakelsen och tar en stor tugga.

En kraftig vind drar dem till den riktiga världen igen och de hör tant Eva koka soppa från köket.

Syskonen springer flämtandes till Eva.

- Vart är farbror Harry? säger Esmeralda och Elliot i kör.

- Jo, jag har för mig att han gick ut på gården.

Esmeralda och Elliot springer ut genom dörren så snabbt att de glömmer sätta på sig skorna.

Harry står vid förrådet och sågar en planka.

- Harry kan du läsa klart sagan för oss?

- Det är viktigt!

 Han suckar.

- Vart var vi i sagan nu igen? Jo just det, drottningen dog.

Kungen gifte om sig och den nya drottningen blev Snövits styvmor.

Hon ägde en förtrollad spegel. Varje morgon frågade hon spegeln:

"Spegel, spegel på väggen där säg vem som vackrast i landet är?”

Och varje morgon svarade spegeln:

"Du drottning vackrast i landet är men Snövit växte upp och blev bara vackrare för var dag som gick".

Nästa morgon så svarade spegeln:

"Du och drottning vackrast i salen är men Snövit tusenfalt vackrare är.”

Då blev drottningen rasande.

Hon kallade på sin jägare.

- Ta med Snövit ut i skogen och glöm inte komma tillbaka med hennes hjärta så jag kan se om hon är död.

Men jägaren som tyckte synd om Snövit lät henne springa. Istället sköt han en hjort och tog med djurets hjärta hem till den elaka drottningen,

Nu var Snövit ensam i skogen, som tur var fann hon de sju dvärgarnas hus.

Ingen var hemma men hon smakade på deras mat och slumrade till i en av de små sängarna.

De sju dvärgarna hoppade av glädje när dem fick syn på den vackra flickan.

Men borta på slottet svarade spegeln den elaka styvmodern:

"Du, o drottning, är vackrast i salen här,

men Snövit hos dvärgarna ännu vackrare är!"

Hon förstod då att jägaren lurat henne och att Snövit levde.

Hon gav sig genast iväg till dvärgarnas hus, förklädd till en gammal gumma.

Där drog hon en förgiftad kam igenom Snövits hår. Snövit föll omkull och låg som död på golvet. Men dvärgarna tog genast ut kammen när de kom hem och väckte henne åter till liv.

 Var dag måste dvärgarna slita hårt i gruvan.

"Lås dörren och släpp inte in någon när vi är borta", varnade de henne.

Och snövit lovade att göra som de bad om.

Men borta på slottet sa den förtrollade spegeln

alltjämt samma sak:

"Du, o drottning är vackrast i salen här,

men Snövit hos dvärgarna ännu vackrare är!"

Rasande begav sig styvmodern då på nytt till det lilla huset.

 Denna gång hade hon med sig en förgiftad kattelöss.

Hon knackade på. Snövit vågade knappt öppna fönstret, men gumman lockade henne ändå att ta en liten tugga av bullen.

Och Snövit föll död ner.

 Dvärgarna blev mycket ledsna när de kom hem. De gjorde allt för att väcka Snövit till liv igen, men det var omöjligt.

Då lade de henne i en glaskista som de höll vakt över både natt och dag.

 Där låg Snövit lika skön som förut. Det såg ut som om hon bara sov.

En vacker dag kom en prins ridande förbi med sitt följe.Han förälskade sig genast i den vackra prinsessan och bad dvärgarna att få ta kistan med sig.

Men en av prinsens tjänare snubblade till när han skulle lyfta kistan och då lossnade bullbiten som Snövit hade svalt.

 Snövit vaknade nu till liv igen och snart kunde hennes och prinsens bröllop

börja. Och de sju dvärgarna bjöds in som hedersgäster. Snövit och prinsen dansade hela natten och sen levde de lyckliga i alla år.

 Harry stänger igen boken och chockerande märker han en viss skillnad på omslaget. Nu står två barn vid kanten av boken. En kille, lite kortare, och en längre flicka som ser ut som killens syster. Alltså är det nu nio dvärgar och inte sju.

- Tack Harry, säger Elliot och springer in igen för att hämta sia väska och gå till skolan.

Men Esmeralda rör sig ingenstans hon lutar sig bara över Harry och viskar:

- Ja Harry det är precis som du tror, jag och Elliot är på omslaget..

Av: Matilda och Philip åk 6 höstterminen 2016